Tin.

Jag vaknade med ett ryck, prick kl. 9, och mindes allt som hänt så tydligt att det kunde ha hänt på riktigt.
I en annan tid, på en annan plats, kanske till och med i ett annat liv, men det har hänt, eller så ska det hända.
Innerst inne hoppas jag att det bara var någon som jävlades med mig... även fast det kan verka som än konstig önskan så är det mycket bättre än alternativet.

Det var så verkligt, och det tog lång tid innan jag lyckades övertyga mig själv att det bara vart en dröm.

Först var allt bra, och jag var lyckligare än någonsin, men bara för ett ögonblick.
Han föll ljudlöst ner i mörkret i en halv evighet och sen var det bara svart och tyst, och jag skrek.
Jag skrek så högt jag förmådde och visste inte vad jag skulle ta mig till... Sedan blev allt bara svart.

If you are not mine, then you are dead.
Det kanske ligger något i det?

Hjärnspöken är läskiga ibland. Kanske har jag bara läst för mycket Robert Jordan på sista tiden.
Det blir svårt att somna ikväll.